28 mars anlände jag tillsammans med Ana-Maria i Taipei. Det var vårt första riktiga möte med Asien och vi såg fram emot de närmaste dagarna med spänning.
Camilla mötte vi upp med i Taichung efter en snabb tågfärd från flygplatsen. Kollektiv trafiken funkar bra och det gillade vi!
Härligt att träffa Camilla som tog emot oss med öppna armar :-) Kände att vi var i trygga händer! Vi försökte snabbt bli familjära med den Taiwanesiska maten och smaka massa av de lokala läckerheter Camilla o Maja testat sedan tidigare. Vi fick en bra start tyckte jag :) nya smaker. Som veg var utbudet stort men viss osäkerhet fanns när man beställde då kommunikationen hängde på att peka sig fram och svårt att känna igen innehållet. Godast var det att hålla sig till lokal mat o matstånd för trodde jag att det var något västerländskt jag beställt visade det sig snabbt smaka helt annorlunda här. Vi smakade allt som lockade oss, oavsett var det var tillagat men magsjuka klarade vi oss helt ifrån hela resan. Vitlök o ingefära i det mesta vi åt ska nog också hålla oss förkylningsfria närmaste halvåret !
Alla som hörde vi skulle resa Asien varnade oss för trafiken. I Taichung kunde vi förstå vitsen med munskydd efter sett hur svarta vi var i ansiktet efter ett par timmar på skotern men väl på väg upp i bergen och längs hela östkusten var läget helt annat. Vi klarade oss iftån massiva folkhoper och tung trafik. Istället hade vi längs större delen av resan en egen vägfil bara för cyklar och mopeder. Det skulle jag gärna se mer av i Sverige längs de större vägsträckningarna!
Naturen upp i bergen och sedan längs hela östkusten var minst sagt bedårande! älskar grönskan, lummigheten, ris- och fruktodlingarna. Var enda ledig plätt mellan husen var odlad. Så grönska i städerna var det ingen brist på - gott om urban odling! Tänk att få plocka sin egen mango till frukost var morgon. Mmmm...! Mindre golfbanor och sterila miljöer i Sverige och mer odlingslotter hoppas jag på.
Något som var särskilt slående med mötet med Taiwan var de fantastiskt hjälpsamma människorna vi mötte - överallt! Både i stan, på semesterorterna och på landsbygden. Alla tog sig tid att stanna upp och hjälpa till med det de kunde och var uppriktigt bekymrade för oss - för vi hade vissa svårigheter att hålla oss till den mer försiktiga livsstil taiwaneser normalt har. Finns det ett underbart 25 gradigt hav med lockande vågor är jag inte människa att avstå - oavsett hur många varningsskyltar som finns uppsatta. Men med en stor del av befolkningen med bristande simkunnighet har jag också förståelse för det. Att vi svenskar gillar adrennalin rusher är ju en annan sak. ;-)
Med så lite västerlänningar längs vår resrutt kändes det som vi fick möta en stor del av det "äkta" Taiwan vilket jag verkligen uppskattade. Då var det väl värt att folk tittade lite snett på en ibland och att man kände sig som en jätte - 2 huvud högre än de flesta lokala tjejer. Det var härligt att se folklivet från tidig morgon till sent på natten - i parker, affärer och matstånd. Även kl 23:30 en sön kväll var bokaffärerna fyllda med folk. Ungdomarna må vara från våra ögon sett omogna och osjälvständiga men samtidigt glädjande att se gruppar kunna umgås en lördag kväll med musik på stan utan att dricka massa alkohol och att te med gelekulor är mer "hippt" än shots. En mix av det bästa av båda ländändernas kulturer skulle vara önskvärt.
Som stad blev jag väldigt förtjust i Taipei. Stora ytor, parker, grönska, blandning av modernt och gammalt både för kultur och byggnader. Metro som förde n långt ut mot grönskande teodlingar men även mellan shoppingkomplex med Guci mm och nattmarknader.
Jag skulle gärna stannat längre i Taiwan. Sett mer av bergen (också utan moln) och stränderna i söder när de inte var fyllda med festivalbesökare. Smakat mer mat och testat mer MA i parkerna. Yoga på något temple vore också lockande. Taroko Gorge var verkligen en höjdpunkt på resan jag rekommenderar varmt till alla besökare!
